Torka aldrig tårar utan handskar

Klumpen i halsen bara växer. Så mycket tankar som bara snurrar. Allt känns så fiktivt, fram tills berättarrösten förklarar att detta har hänt. För 30 år sen, i vår huvudstad.

Skulle kunna skriva det vanliga: see deeen, iochmed skådespelarinsatserna är fenomenala, klippningen är magisk och manuset hjärtekrossande. Jonas Gardell. Men jag väljer att avstå det i nuet, krypa upp i hundsoffan och gosa in mig i Elsas päls istället i hopp om att klumpen ska tyna bort. För det är väl så, att vi väljer att se åt andra sidan och tänka på annat istället för att ta tag i vad som verkligen bekymrar oss.

Jag är mållös hur som helst, gardell har gjort det igen.
Gripande, verklig, sorlig, målande och underbar på alla möjliga vis.

 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0